Är dålig på att uppdatera bloggen, ska väl vara ärlig, är sämst på de men idag fick jag en känsla av att jag borde göra de oftare kanske tillochmed varje dag om jag orkar vill säga. Mitt liv idag ser ut som att jag ska till soc igen och lämna in dessa jävla papper om pengar, kämpa för de jävla bidraget, klarade inte av att gå dit och se alla dessa människor, för mycket, fick panik och gick ut, kan inte sitta på ALE 3 dagar i veckan, bara nya människor får mig att vilja kräkas, klarar de inte och vill inte. Min sjukdom är väl människorädd och djupt deprimerad men kan nog inte bli frisk utan hjälpen. Har blivit smalare återigen och är rädd att jag blir smalare för känns som om jag inte kan ordna en ordentlig dag med ordentlig mat. Antingen ligger jag i sängen hela dagen eller så går jag upp för att ta värktabletter och lägger mig i badet sen återigen bäddar ner mig. Jag väntar fortfarande på att jag ska träffa den dära sjuksköterskan, få mediciner och sjukintyget på unga vuxna så jag kan få hjälp fortare, bara de känns bättre.Dom skickade dit mig efter jag varit på akis efter överdosen, dum som jag är så skiter jag i att gå dit så de ledde till strul för nu behöver jag verkligen de. Jag vill kunna leva mitt liv upp till 100 % och må bra och kunna hantera svåra situationer men för mig är de omöjligt i dagens läge. Idag ser de ut som att ploppar de upp svåra situationer sticker jag eller tar lugnande tabletter och låtsas som ingenting och det är inte normalt. Men drogerna tänkerna jag inte alls lika mkt på längre men dom finns där, ska erkänna för några månader sen kunde jag känna suget för de fanns i mitt liv när jag mådde som sämst och ville försvinna men det är ingen lösning på problem, just därför har jag annika och missbrukargruppen,tror dom kan hjälpa mig väldigt mkt. SKa få samtalstider i veckan och sen unga vuxna och tror det e mot ett bättre liv.